don't bother
vad jag saknar idag
gå och prata
vakna av pussar
kramas
den första kyssen
brottas
kolla hockey
skeda
ligga och lyssna på musik
laga mat tillsammans
för det kommer aldrig tillbaka
är det sant?
Jag håller med Björn Skifs som fan ikväll... "Det blir alltid värre framåt natten."
Jag är helt förstörd. Försöker sova men jag kan inte. Försöker tänka på annat men jag kan inte. Varenda liten sekund spelas upp i huvudet. Och bara tanken... Bara alla mina tankar.
This is cracking me up.
Bryter ihop...
long time
mycket gör ont nu.
och det är inte bara psykiskt, fysiskt också.
jag vill lägga mig i sängen och inte vakna förrän allt är bra igen.
Vad vi gjorde
Vad som är värst är att de personerna som får dig att må bäst, det är också de som får dig att må värst.
Varför jag är här igen
Ja... Tillbaka här. Och den enda anledningen jag har är att denna bloggen har ägnats åt mestadels heartbroken inlägg. Vilket det lär bli nu. Dels för att jag inte står ut med att hålla allt detta inombords, dels för att jag inte orkar bombadera min andra blogg med tusen tankar.
Vilket jag lär göra här.
För jag har gått sönder. Jag har gått sönder inuti och samtidigt som dessa tusen tankar irrar runt i huvudet så kan jag inte få ner det till ord.
Jag går sönder mer och mer för varje dag känns det som. Och jag hjälper till. Tar sönder mig själv. Och snart är jag tom. Snart finns det inget kvar inom mig. Och jag vet inte om det är bättre.
