du önskar du slapp

bara för att tycka synd om mig själv. för att jag ska kunna läsa detta sen när jag mår dåligt för att inse att jag har mått värre. eller bara spä på smärtan. för allt jag vill ha är uppmärksamhet. för att du är besviken på mig. för jag är egoistisk. för att för längesen kunde jag skylla all smärta på dig. då fanns folk.

att sitta på badrumsgolvet i fosterställning och försöka dra upp sig själv från botten. där man är. fast. jag behöver dig. du som framkallar smärta. framkallade. framkallar? kanske.

23.41 söndagkväll.
när jag går upp imorgon kommer jag låtsas som om detta aldrig hänt. ingen vet om det. mer än personen jag kan kalla mor. och hon förstår inte ens varför. hon är bara besviken. can't blame her. jag säger ingenting. för jag kan inte. för jag vet inte. för jag kommer bryta ihop och inte få fram ett ord. visa sig stark. även om tårarna rinner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0